Behövs grammatiken?
Ordet skriva är ju inget att säga om, men när någon som ska lära sig svenska plötsligt hör någon säga skriver, då behövs grammatiken. Vad är det för skillnad på skriva och skriver förutom att de låter olika och stavas olika?
- Det är svårt att skriva ett brev.
- Vi skriver ett brev.
Om vi ska förklara varför man säger på två olika sätt, ja då kallas en sådan förklaring för grammatik, särskilt om vi hittar på ett namn på vår långa förklaring, så att vi ska slippa och säga hela den långa förklaringen varje gång. Så är det ju mycket här i världen. Vi hittar på ord för saker och ting så vi inte ska behöva förklara vad det är varje gång.
När man kom på att skriva så fanns ju inget ord skriva. I stället för att säga skriva fick man förklara vad skriva betyder t ex: ”att rita krumelurer nånstans som nån kan titta på och sedan berätta vad den som ritat krumelurerna har tänkt” eller något liknande. Indianerna gjorde det kortare – ”att rita på blad”. Man trodde det var någon magisk trollkonst som bara kunde behärskas av den vite mannen behärskade.
Sequoyah hade svårt att övertyga de sina att skriva var något som indianer också kunde lära sig. Först efter att han lärt sin 6-åriga dotter att skriva på ett alfabet, som han hittade på, blev de övertygade och så spreds skrivkonsten som en löpeld bland Nordamerikas indianer.
Vi använder ju fortfarande uttrycket ett ”blad” papper. Än idag finns det äldre indianer som tycker att deras språk ska bara vara ett talspråk och inte skrivas. Det beror på att man har svårt att komma överens om exakt hur man ska skriva, men det är en annan historia.
Tillbaka till vår lilla utforskning av ordet grammatik. Vi ska kolla exemplet däruppe fast på engelska:
- It is difficult to write a letter.
- We write a letter.
När vi tittar på engelska då är det ingen skillnad på ordet write i de båda
meningarna och då behöver vi ingen grammatik. Men när man hör någon
säga writes, då behöver vi förklara skillnaden på write och writes och för att slippa repetera den långa förklaringen varje gång så hittar vi på namn på
förklaringarna t ex presens och indikativ, infinititiv och så vidare.
I många språk gör man som i engelskan i det här fallet. Det finns inte så många olika sätt att säga orden på. Då behöver man mindre grammatik. I språk där man har många olika sätt att säga orden behövs mycket
grammatik.
I svenskan vet vi inte vad vokativ är för någonting förrän vi lär oss språk som t ex kale där vokativ används. Då plötsligt blir det bekvämt att lära sig ordet vokativ, så man slipper att göra en omständlig förklaring på vad det handlar om varje gång. Det är mycket enklare om vi alla är överens om vad vokativ betyder.
Men varför ska de här kodorden vara så konstiga: vokativ, presens, indikativ och infinitiv? Bra fråga, men vi européer har nöjt oss med att använda orden som greker och latintalande som var först använde. Ordet grammatik
kommer från grekiskan och betyder bokstävernas regelsystem. Övriga ord kommer från grekiska och latin.
Men varför kan vi inte ha svenska namn på dom här? Jo, men visst kan vi det. Men det är ju en fördel att orden på ett annat språk så blandar vi inte ihop dom med andra sammanhang och betydelser. Det blir koder för grammatiska förklaringar helt enkelt.
Om grammatiken hade uppfunnits idag så hade grammatikorden nog fått korta förkorningar på engelska, ungefär som FM, VHF, HiFi, USB. Det är ju modernt med engelska, precis som det var modernt med latin och grekiska förut. Presens kanske hetat THN (things happening now), vokativ – CFP (calling for people) eller nåt liknande, vad vet jag 🙂
För att vara lite mer fullständig så handlar grammatiken inte bara om orden, men också om i vilken ordning vi säger orden.
På svenska säger vi det vita huset men på spanska det huset vita (la casa blanca). På svenska säger jag ser dig men på spanska säger man jag dig ser. Då behöver vi förstå den här skillnaden och de långa förklaringarna kallar vi då grammatik, men när vi väl är överens så behöver vi ord som gör hela diskussionen kortare och enklare när vi ska upprepa den. Subjekt och predikat är exempel på ytterligare sådana ord.
Vi kan säga att ordet grammatik betyder de långa förklaringar och regler som beskriver ordningen bland bokstäver och ord. För att slippa att berätta hela förklaringen varje gång så använder vi bara rubriken dvs namnet eller kod-ordet för just den förklaring vi pratar om t ex vokativ, imperfekt, presens. Man kan säga att grammatik är till för att förenkla och att göra det snabbare att prata om språk och skillnader i att säga saker på olika språk. Grammatik är en beskrivning av språkets regler. Förenkling det är vad grammatik är 🙂
Om vi skulle använda ett svenskt ord för grammatik så blir det nog språkregler. Det är regler som sitter i ryggmärgen hos dom som vuxit upp med språket. En 7-åring pratar ju ofta helt korrekt grammatiskt, men har ingen aning om varför. Det finns ingen svensk som kan förklara reglerna för en och och ett, eller den och det eller denna och detta om dom inte är riktigt duktiga på grammatik och det är det inte många som är.
Att hålla reda på språkreglerna är viktiga när vi ska stava rätt och när vi ska lära oss främmande språk.
När vi pratar svenska kan vi säga ‘Han visa vägen’, men så kan vi inte skriva. Antingen ska det stå han han visar vägen eller han visade vägen.
För dom flesta av oss har vi mest nytta av grammatiken och språkreglerna när vi ska skriva på vårt språk, men också när vi vill vara lite ordentliga när vi ska tala.
Precis som med allt annat här i världen, cykla, köra bil, laga mat eller sy, så måste man öva mycket om man ska bli bra på det. ”Det finns inga genvägar till det perfekta ljudet ….”
Kale - Det Röda Hjulet 