Imperativ

Uppmaning, order, tillsägelse, att kalla på någon. Det gör man med ett uttropstecken på slutet! Kom! Skriv! Vänta!

Till en personTill flera personergrundformen
Čer! – Gör! Čeren! – Gör! čerava – göra
Thol! – Sätt! Ställ! Lägg! Thon! – Sätt! Ställ! Lägg! thojuva – sätta,
ställa, lägga
Čhu! Čhuv! Sätt! Ställ! Lägg! Čhuven! Čhon!- Sätt! Ställ! Lägg!čhuva – sätta,
ställa, lägga
Učue! Ušta!
– Ställ dig upp! Res dig upp!
Učuen! Ušten! 
– Res er upp! Ställ er upp!
učuva/uštava 
– resa sig upp,
ställa sig upp

Fler imperativ – fler uppmaningar!

Till en personTill fler personerfrån ordet
Džan!Džanen!veta
Dža!Džanen!
De!Den!ge
Sov!Soven!sova
Per!Peren!falla, ramla
Av!Aven!komma
Le!Len!ta
Mer!Meren!
Xa!Xan!äta
Xasa!Xasan!hosta
Praste!Prasten!springa
Ašarla! Šarla! Ašaren! berömma

Verb som slutar på -vav

Till en personTill flera personerfrån ordet
Darav!Daraven!skrämma
Lačharav!Lačharen! laga
Gruposarav!Gruposaren!gräva
Garuv! Garusar!Garuven! Garusaren!gömma
Praxosar!Praxosaren!skräpa ner
Pašo!Pašon! närma sig
Sterdio! Sterjuv!Sterdion! Sterjuven!stanna
Čuorjuvo! Čorjavo! Čuorjuvon! Čorjavon! bli fattig
Hazde! Xasde!Hazden! Xasden!lyfta
Čerdio! Čerdion! göra, bli
låtsas, hyckla ????
Till en personTill flera personerfrån ordet
De!Den!ge
Le!Len!ta
Bolde!Bolden!döpa, doppa

Ge och ta

Dav (ge) och lav (ta) och ord som bildas från de orden

När det gäller att negera uppmaningar se Negation – inte

Imperativ

Imperativet formas eller skapas genom den andra personens presens singular och plural.

Här följer några exempel: på imperativ av olika verb typer

 singularplural
Primär verb:ava – att komma 
Imperativ:av!/an!  kom         aven!
Primär verb:lava – att ta 
Imperativ:le! – talen!
Primär verb:merava – att dö 
Imperativ:mer! – dö      meren!
Primär verb:xasava – att hosta 
Imperativ:           xasa!- hostaxasan!
Primär verb:ušulav/učulav – att stiga upp, resa upp 
Imperativ:ušti!/učti! – res upp, stig upp ušten!/učten
Primär verb:xava – att äta 
Imperativ:xa! – ät              xan!
Primär verb:prastava – att springa 
Imperativ:praste!- spring          prasten
Primär verb:džanava – att veta, begripa, förstå 
Imperativ:džan! –  fatta, begrip, vet       džanen!
Primär verb:čerava – att göra 
Imperativ:   čer! –gör  čeren!
Primär verb:phurjuva/phurjavav att åldras 
Imperativ: –        phurju! – åldra, bli gammalphurjuven!
Primär verb:pera – att ramla, falla 
Imperativ:per!- fall, ramla            peren!
Primär verb:souva – att sova 
Imperativ:sov!/souv! – sov  souven!
Primär verb:dava – att ge 
Imperativ:de! – geden!
Primär verb:džala- att gå 
Imperativ:dža! –  gå           džan
Primär verb:čhuvava/thovava– att lägga, sätta, placera 
Imperativ:čhu!/thu!/tho- lägg, sätt, placeračhon!
Primär verb:čhuva/thujuva/thola!- att sätt, lägga etc. 
Imperativ:čho!/čhu!/thu!- sätt, lägga etc.čhon!/thon!

Verb i -avav

  SingPlur
Imperativ: darav! –   va/bli rädddaraven!
Verb i eller av    –iarav, -arav och –isarav, -osarav, sarav
Imperativ: ––iarav, -arav  
Primär verb: lačharava att laga, reparera 
Imperativ: lačhar- laga, fixalačharen
Primär verb:-isarav, -osaravgruposarava   att gräva 
Imperativ: gruposar! – grävgruposaren!
Verb i  eller av  – iuvav, -uvav, – avava, isavav, -osavav   
Primär verb:-uvavpašuvava att närma sig 
Imperativ: pašo! närma dejpašon! närma er
Primär verb:-iuvavsterdiuvava stå, stå upp, stanna 
Imperativ: sterdio! stå, stanna, stå upprättsterdion! sterdiuven!
Primär verb:-avavačoravava/čuorjulava att utarma, bli fattig 
Imperativ: čoravo!/čuoravo! var fattig, bli stackarečoravon!/čuoravon!

Imperativets singular är identisk eller har sitt ursprung med den verbala stammen. Plural är identisk med andra personens presens plural. Verbet dav att ge och lav att ta. Blir de! le! I imperative. Verbet sammansätts med –dav och i imperative –de tex.

Primär verb:– davboldava att doppa, döpa 
Imperativ: bolde! Doppa, döpbolden!

Verb i  eller av  – iuvav, -uvav, – avava, isavav, -osavav   slutar i imperativet singular i – o och inte i det som kan förväntas i form av – ov  tex. čerdiuvav, čerdio!/čerdo!, bandžuvav, bandžo!  Den kontrakterade eller sammandragna formen i imperativ plural av substantiv tillhör till den kortare form som garadion och används oftare i andra romska varieteter än de längre formerna. Tex. – uven,  garadiuven göm dej själv. imperativet uttrycker ett kommando, en uppmaning som exempel; ma dža late! – gå inte till henne! pi! drick! arakh tu! akta dej, va försiktig. Den 1: a och 3: e personen har en motsvarighet till den andra personens imperativ i uttryckssättet presens plus te eller mekh te. Exempel; mekh (len) te džumaven! låt dem försöka!, mekh (len) te džan! låt dem gå! te džas kote/korik/odorik! låt oss gå dit/där