Presens

Till skillnad från svenskan, men i likhet med t ex spanska, tyska och ryska så har man olika former på verbet, beroende på vem som gör något – du eller jag, han eller hon, vi eller ni eller dom. Som ni ser nedan är vissa ändelser unika, dvs används bara för en person. Det gör att ord som jag, du, han, vi ibland kan utelämnas. Spanskan och ryskan gör också det. I svenskan måste man säga ”jag gör”, men i romskan räcker det att säga  čerav  – eftersom  –v på slutet klargör att det är jag som gör det.

  • me čerav– jag gör / ame čeras – vi gör
  • tu čeres – du gör / tume čeren – ni gör
  • jov, joi čerel – han, hon gör / jon čeren – dom gör

När det gäller sista bokstaven i presensformen som slutar på – v så liknar den ibland bland vissa romer som ett ljud som mer låter som  u  eller engelskans  w.

Me čerav  – ‘jag gör’ uttalas i Rumänien mer som  me kerau / me keraw  än som me čerav.

Nyare grammatik med nyare ord

Romskan gör skillnad på den grammatik som man använder med ord från de språk som snappades upp under resan från Indien till Europa – persiskan, armeniskan, georgiskan, kurdiskan etc och de nyare orden som kom in i romskan i Europa från slaviska språk och rumänska. Nya verb från t ex slaviskan böjs på annorlunda sätt.

Ett exempel på ord som har en ”nyare” böjningsform är det romska ordet volila, ett ord som har många olika betydelser beroende hur eller var ordet används. Här ger vi några exempel på ordet används:

  • volila – beundra, gilla, kommando, befallning, beordra, befalla, ge order om, ordinera, föreskriva, förskriva, ålägga, förelägga, begära, – röst/val ”vid röstning”, önskar med mera.

Ordet volila kommer från ordet ( volla )/ vola – makt, effekt, kraft, befogenhet, styrka, önskan, vilja, godtycke, lust, begär, önskemål, längtan, åtrå, begäran, frihet, obundenhet, oberoende, viljestyrka, viljekraft m.m. Det finns också ett annat ord sila som betyder makt, effekt, kraft, befogenhet, styrka, massa, förmåga, våld, våldsamhet, häftighet, tvinga, nödga, pressa.

Nedan ser du hur volila kan böjas på två olika sätt:

me volava / volisarav  – jag gillar, befaller, befordrar ger order
tu volaves / volisares  – du gillar, befaller, befordrar ger order
jov / joi volavel / volisarel  – han/hon gillar, befaller, befordrar ger order

ame volavas / volisaras  – vi gillar, befaller, befordrar ger order
tume volaven / volisaren  – ni gillar, befaller, befordrar ger order
von volaven / volisaren  – de gillar, befaller, befordrar ger order

Skriva är ett annat ord som kan böjas på två olika sätt en äldre mer ursprunglig böjningsform och en ”nyare” påverkad av slaviska språk: čhinela eller čhinesarela:

Dessutom finns andra ord för skriva som också använder den nyare böjningsformen:

me čhinava / čhinesarav– jag skriver
tu čhinaves / čhinesares– du skriver
jov / joi čhinavel / čhinesarel– han/hon skriver

ame čhinavas / čhinesaras– vi skriver
tume čhinaven / čhinesaren– ni skriver
von čhinaven / čhinesaren– de skriver

Dessutom finns andra ord för skriva som också använder den nyare böjningsformen:

me ranesarav/skriivisarav– jag skriver
tu ranesares/skriivisares– du skriver
jov / joi ranesarel/skriivsarela – han/hon skriver

ame ranesaras/skriivisaras– vi skriver
tume ranesaren/skriivisaren– ni skriver
jon ranesaren/skriivisaren– de skriver

och

me ramosarav– jag skriver
tu ramosares– du skriver
jov / joi ramosarel– han/hon skriver

ame ramosaras– vi skriver
tume ramosaren – ni skriver
jon ramosaren– de skriver

Två andra viktiga verb är orden för älska – kamav och vilja – mangav, som också till en del överlappar varandra

  • Me kamav (kama)

Me kamav tut eller Me tut kamav – Jag älskar dig. Kamav betyder också ‘vill, ska, önska‘.

Ordet mangav kan översättas med ” tigga, vill, vill ha, be, begära begär, lust, tråna, fråga, fråga efter, bedja, kräva, anmana, uppfordra, önskan, önskemål, längtan, åtrå,, etc. ”

  • So manges tu? – Vad begär du?
  • Me mangav te činav man jekh nevo gad – Jag vill köpa mig en ny skjorta
  • Me džav kaj foros ke te mangava – Jag går till stan för att tigga [Är det någon skillnad om man använder -a på slutet? mangava och inte mangav]
  • So manges te xas? – Vad vill du äta?
  • Mangav te xav peko mas – Jag vill äta stekt kött
  • So manges te čeres ada berš? – Vad vill du göra i år?
  • Ada berš mangav te džav are India – I år vill jag gå till Indien
  • Manges tu man? eija? – Gillar du mig?
  • Mangav tut but – Ja jag gillar dig mycket
  • I phuri dželi aro foros te mangel – Åldringen (kvinna) gick till stan för att tigga
  • O čhavo mangela e čhora / čhona / brada – Ynglingen (man) vill ha skägg