Varför grammatik?

Behövs grammatiken?

Ordet skriva är ju inget att säga om, men när någon som ska lära sig svenska plötsligt hör någon säga skriver, då behövs grammatiken. Vad är det för skillnad på skriva och skriver förutom att de låter olika och stavas olika?

• Det är svårt att skriva ett brev.
• Vi skriver ett brev.

Om vi ska förklara varför man säger på två olika sätt, ja då kallas en sådan förklaring för grammatik, särskilt om vi hittar på ett namn på vår långa förklaring, så att vi ska slippa och säga hela den långa förklaringen varje gång. Då är det bekvämt att använda ord som presens, imperfekt och kasus. Man hittar på ord till sånt som vi behöver för att undvika långa krångliga förklaringar.

Genom att använda vårt exempel med ordet skriva fast på engelska kan vi visa på en situation där grammatik inte behövs!

• It is difficult to write a letter.
• We write a letter.
  

Det är ju ingen skillnad på ordet write i de båda meningarna och då behöver vi ingen grammatik.

Men glädjen blir kort för när man hör någon säga writes, då behöver vi plötsligt grammatiken igen, för annars, hur ska vi förklara skillnaden på write och writes?

I många språk gör man som i engelskan i det här fallet.  Det finns inte så många olika sätt att säga orden på. Då behöver man mindre grammatik. I språk där man har många olika sätt att säga orden behövs mycket
grammatik.

I svenskan vet vi inte vad vokativ är för någonting förrän vi lär oss språk som t ex kale där vokativ används. Då blir det bekvämt att lära sig ordet vokativ, så man slipper att göra en omständlig förklaring på vad det handlar om varje gång. Det är mycket enklare om vi alla är överens om vad vokativ betyder.

Varför så kontiga namn?

Men varför ska de här kodorden vara så konstiga: vokativ, presens, indikativ och infinitiv? Bra fråga, men vi européer har nöjt oss med att använda orden som greker och latintalande som var först använde. Ordet grammatik kommer från grekiskan och betyder bokstävernas regelsystem. Övriga ord kommer från grekiska och latin.

Men varför kan vi inte ha svenska namn på orden om grammatik? Jo, visst kan vi det. Men det är ju en fördel om orden om grammatik är internationella och förstås av andra än svenskar. Det är ju också bra att orden inte blandas ihop med annat också. Latin och grekiska är ju inte modet längre utan nu är det engelskan som gäller.

Om grammatiken hade uppfunnits idag så hade grammatikorden nog fått korta förkorningar på engelska, ungefär som FM, VHF, HiFi, USB. Det är ju modernt med engelska, precis som det var modernt med latin och grekiska förut. Presens kanske hetat THN (things happening now), vokativ – CFP (calling for people) eller nåt liknande, vad vet jag.

Morfologi och syntax

Morfologi betyder formlära hur orden ser ut, de olika varianterna ‘hus‘, ‘huset‘, ‘husets‘, ‘husen‘, ‘hustak‘, ‘husköp‘ dvs hur de bildas och hur de böjs.

Syntax betyder handlar om hur orden ordnas, i vilken ordning dom sammanställs. Vi säger det vita huset på svenska, men på spanska det huset vita (la casa blanca). Vi säger jag ser dig på svenska, men på spanska säger man dig ser (te veo). Ord som subjekt, predikat och andra ord behövs då för att kunna förklara, beskriva och förstå.

Måste man kunna allt?

Grammatiken gör att vi blir snabbare när vi pratar om reglerna som styr språket. Grammatiken innebär att förenkla våra samtal om språk. Men först gäller det ju att lära sig orden, annars har vi så klart ingen nytta av dom. Men behöver vi alla verkligen lära oss dom här orden? Nej, det behöver verkligen inte. Men visst är det behändigt att kunna och förstå en del.

Vi har ju alla grammatiken i kroppen, i hjärnan och ryggmärgen sedan vi var små. En 7-åring pratar ju mestadels helt korrekt grammatiskt, men har ingen aning om varför. Det finns ingen normalsvensk som kan förklara reglerna för en och och ett, eller den och det eller denna och detta. Det får lingvisterna – språkspecialisterna sköta.

När vi pratar svenska kan vi säga ‘Han visa vägen’, men så kan vi inte skriva. Antingen ska det stå han Han visar vägen eller Han visade vägen.

Viktigt när vi skriver

För dom flesta av oss har vi mest nytta av grammatiken och språkreglerna när vi ska skriva på vårt språk, men också när vi vill vara lite ordentliga när vi ska tala.

Att hålla reda på språkreglerna är självklart viktiga när vi ska stava rätt och när vi ska lära oss främmande språk. En del försöker ju att lära sig ”naturligt” utan grammatik, men det blir ofta inte nåt särskilt bra resultat av det. Det finns ju människor som försöker prata främmande språk år efter år och för blir osäkra på språket. Om dom lärde sig lite grammatik

Att bli språkmedvetenheten

Men det allra viktigaste är nog att öka språkmedvetenheten hos oss. Kan vi språkets regler då vet vi när vi säger rätt och behöver inte tveka eller vara osäkra.

Precis som med allt annat här i världen, cykla, köra bil, laga mat eller sy, så måste man öva mycket om man ska bli bra på det. ”Det finns inga genvägar till det perfekta ljudet ….”