Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. Ett verb beskriver något man gör eller något som händer. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är något du kan göra, till exempel se och höra.
Verbet kan placeras i följande klass: primär, kausativ, * faktiva verb.
* (Faktiva verb används för att indikera det resulterande tillståndet eller tillståndet (känt som objektkomplementet) för en person, plats eller sak (det direkta objektet) som orsakas av verbets handling. Exempel på faktiva verb inkluderar att välja, utse, göra, välja, anse, tilldela, namnge, välja, bedöma och utse.)
Är språkligt berikande att även kunna använda lån verb som: –isar-, -osar-,-iuv-, -uv-, -av-, -eäv-, -isav-,-osav-.
Föreningar med; -dav och čerav (se: formationen av verb stam)
Den konjuger bara böjningsbara formen av verbet är: imperativ, presens, imperfekt, * preteritum/ imperfekt, * indikatorens pluperfekt/(pluskvamperfekt)
* Preteritum, eller dåtid, är ett tempus i bland annat svenska och andra germanska språk, som används allmänt för att beteckna dåtid. Namnet kommer av latinets praeteritum, som betyder ”förgånget” eller ”det föregångna”. Kan fortfarande många gånger användas istället allmänt termen imperfekt.
* Den vägledande pluperfekten är ett förflutet som tillåter uttryck för fullbordade fakta av obestämd varaktighet och som ligger före en annan handling som i allmänhet uttrycks i den ofullkomliga, nuvarande perfekta tiden eller den enkla förflutna.
Imperativ, presens och imperfekt formas från den verbal-stam och preteritum/ imperfekt. Pluperfect/pluskvamperfekt formas från participen genom att lägga till det personliga ändelse tex. (Hade + perfect participle = PLUPERFECT: hade smakat, hade ringt)
Verbets nominella form är particip och (eng.) gerund (infinitiv eller vanliga substantiv).
*Gerund är en verbal form som fungerar som ett verbalt substantiv. Gerundium är en verbform som betecknar pågående handlingar. Det är en infinit form av ett verb som fungerar som ett substantiv. Gerundium finns till exempel i latin, engelska och flera romanska språk. Svenskan saknar gerundium, och när satser med gerundium översätts till svenska används ofta infinitiv eller vanliga substantiv.
saknade former av verbet är infinitivet som ersätts av presens, som företräds av particip te. Första eller hellre tredje person i presens är hurusom som titelord i vokabulär ordförråd översatt som en svensk infinitiv.
Konjunktiv som ersätts med indikativt, den villkorade/betingande 1 och 2, varvid den förstnämnda är ersatt med imperfekt med eller utan partikeln te, den senare är ersatt av pluperfect/pluskvamperfekt, med eller utan partikeln te. Futurum som är formad från presens. Tex ka/kam+ presens kam avav jag vill komma, jag kommer att komma
Kale - Det Röda Hjulet 